Flygfoto, från marken!

Flygfoto, från marken!
Min 3:e zeppelinare

söndag 20 januari 2008

Flygfoto olyckor, där ingen blev skadad

Lovade tidigare berätta om några missöden som jag råkade ut för, och som man får räkna med i branschen. Visst är man försiktig, men då och då händer det saker som blir inte 2+2=4.

Att få zeppelinaren punkterad är mer regel än undantag, så heliumräkningen kan bli saftig:) Under ett flygfoto uppdrag till den lokala mäklaren på Värmdö letade jag efter den bästa vinkeln, och vet inte vad det var, tidsbrist eller annat, men missade den höga träden som stod rätt så nära. Att det blåste friskt var den andra biten, och dessa två resulterade ett ballongen log uppe i trädtoppen på 0 sekunder, väl gämd bakom bladen, den lindade in sig. Jag drar i linan men händer ingenting, den sitter fast.

Mäklaren ringer samtidigt och undrar hur det går, det är bråttom med flygbilderna. Jag förklarar läget, varpå han lovar att komma och hjälpa, vi skulle ändå mötas snart. Jag var helt inställd på att ballongen skulle inte klara sig, ett acceptans for genom huvudet, men det värsta var att få ner utrustningen från trädtoppen som låg ändå ca 30 m uppe i luften. Grenarna var inte kraftiga heller för att tåla 100kg testet.

Fanns inget att göra än att dra i linan hårdare och hårdare, och hör och häpna, jag kunda rycka loss ekipaget. Vilken lättnad. Tog ner allting fpr kontroll, och till synes fanns det inga hål (men det fanns några visade sig senare). Vad glad jag blev, och framför allt fastighetsmäklaren, som dök upp kort därefter. Så med stoltheten i behåll kunde jag avsluta dagens uppdrag.

Det var nästan samma sak då Svenska Dagbladet intevjuvade mig för Magasinet (deras Söndagsbilaga då). Även då blåste det rejält men man ville inte fega ur situationen, så reportern, fotografen jag och zeppelinaren gick ut på en demonstration. Allt gick det jättebra, tills ballongen blåstes in i en trädtopp, 100 m längre bort, ca 25 meter uppe i luften. Det enda som blev glad var fotografen, som började fota febrilt. Tusen tankar for genom huvudet, men även då hade jag tur och kunde få loss zeppelinaren, som under nedfärden lyckades även krascha in i ett hustak. Men allting klarade sig och malören finns nedtecknad i reportaget, trots min bedjan till reportern att helst inte nämna incidenten. Men det hjälpte tydligen inte. Då vill jag ge honom en känga tillbaka: han sa att minsann hädanefter skulle kunderna ringa i ett til mig för att få hjälp med flygfoto, men inte en enda ringde efter reportaget. Artikeln var dåligt skrivet helt enkelt:)

Ok, det får räcka för idag. Jag har en malör kvar, om denna skriver jag lite senare...

lördag 12 januari 2008

Hur jag blev flygfotograf, Del 1

Bild: Mitt första kompletta flygfoto system, testades först december 2003


Mitt engagemang för flygfoto med mast och ballong (zeppelinare) väcktes sommaren 2003, efter en tids arbetslöshet, då hotellbranschen låg nere (jag är utbildad hotellreceptionist). Ett franskt företag tänkte etablera sig i Sverige med sitt franchise koncept, där de stått för all material, utbildning, hemsida etc, man skulle bara betala 120 000 Euro (!).

Entusiast som jag var, började jag genast smida planer på hur summan skulle jag kunna frambringa. Det visar hur mycket jag trodde på idén, var inte alls avskräckt av den enorma kostnaden. Idén då grundade sig på att jobba med analog kamera (framkallning etc..) samt reklamförsäljning, den roskindade budgeten höll sig på pappret/ i teorin:)

Efter några månaders hit och dit började jag dock skissa på ett eget system och specifika lösningar, men utan teknisk kunnande var det inte så enkelt. Resultatet ser du på bilden. En 6 meter lång zeppelinare på 12 kbm, en specialbeställd släpvagn som i sig vägde bara 1000 kg så det gick att dra med min Nissan Maxima. Kamera systemet vägde 2,5 kg och var en Konica Minolta Dimage 7Hi, som jag var rätt så nöjd med, bortsett från batterislukandet.

Första testet gjorde jag i december 2003, och fick hål på zeppelinaren direkt:). Helt uppblåst flög den, förankrad i gastuben, stående på uppfarten. En vindpust fick gastuben att välta och ballongen trycktes in i buskaget bredvid. Men oerfaren jag var med punkteringar och helium trodde jag mest att volymminskningen i följande dagarna var pga att gasens volym minskade i kylan (som i sig är helt naturligt). Men hur mycket gasvolymen minskade vid olika temperaturer kunde inte ens AGA (gastillverkaren) svara på. Så heliumnotan blev rätt så dyr i början.

Fortsättning följer.....

fredag 11 januari 2008

Flygfoto teknikens utveckling


På bilden: Flygfoto / höjdfoto uppdrag i södra Sverige

Tekniken för alternativ flygfoto går hela tiden framåt. Det svåra är att bestämma sig för vilka komponenter man använder sig av, för det går inte att uppdatera systemet varje kvartal. Vissa leverantörer kvarstår dock, tex då zeppelinaren har mycket god flygförmåga.

Även masten är en beprövad version. Metallen slits på vissa ställen men klarar en del uppdrag.

De övriga komponenterna får sin översyn dem med. Videolänken ska klara längre räckvidd. Kamerans storlek är en ständig gissel, men det kommer nya, och tom bättre(!) modeller hela tiden.

Folk som vill bli flygfotografer ringer då och då för att köpa komplett flygfoto system men pga mitt samarbete med Helicopter View säljs inget system för tillfället. All utveckling sker internt. Vissa är nybörjare, vissa är redan flygfotografer från med egna flygplan.

Att inte glömma: I nästa inlägg ska jag skriva om mina upplevelser/äventyr då jag har varit ute på flygfoto uppdrag.